24/8-10

nu är det som det ska, jag trivs och mår bra med min lya och mitt liv.
men visst längtar man tillbaka till sånt som varit men det var igår, idag är en ny dag och imorgon väntar hela livet. det är så alla måste tänka, man kan inte fastna på det som varit. men för att fastna en lite stund saknar jag de tider då allt var lätt, fanns inga större bekymmer än att kompisen hade tagit min leksak eller att man inte alltid vart vald först på gympan. sen vart de problem som tycker han om mig, vågar jag fråga chans? sen till nästa steg om man var för tjock, om man passade in, idag är det mer, hur ska jag få pengarna att räcka, hur ska jag få råd med att resa, vem ska jag resa med, och att ALLA runtomkring sig gifter sig och skaffar barn. just nu känner jag att jag är tillbaka med de bekymmer som fanns i tonåren, plus lite av de problem som finns i vuxen ålder. man vill passa in, man vill visa sig lite extra fin för en viss person, man vill ha råd att köpa nya saker eller att resa, man måste betala alla dessa räkningar, fuck it! Ge mig en månad utan bekymmer, då jag kan få råd att resa utomlands och helts själv tror jag.

Det var mycket lättare på den tiden då man var 5 år, ge mig dessa år mellan 1990-2000.

Xoxo M.